Charles Bradley- Changes
Charles Bradley- Changes
Dunham/Border
Det går inte att låta bli att älska Charles Bradley. Dokumentären Soul of America från 2012 är en av de mest gripande och vackraste filmer som gjorts om en ännu levande skivartist. Ett närgånget och lika sorgsamt som glatt porträtt om en man som kämpat sig genom tillvaron. Drogmissbruk, hemlöshet, hårt slit i restaurangbranschen och ett kringflackande liv på de mest avlägsna syltorna ute på den amerikanska vischan. Bradley livnärde sig länge som James Brown-imitatör men samlade mod till sig och knackade på dörren till det lilla hippa New York-baserade skivbolaget Dapton där han erbjöd sig att provsjunga. Resten är en modern Askunge-saga.
63 år gammal släppte han debutalbumet No Time For Dreaming 2011 som två år senare följdes upp av den smått briljanata fullängdaren Victim of Love. Tårdrypande soul som det lät i mitten av sextiotalet med klara influenser från artister som Otis Redding men med blicken hela tiden fast förankrad i samtiden. Nu släpps Charles Bradleys tredje album Changes och frågan efter några lyssningar är om det här inte slår allt han tidigare tagit sig för.
En omfattande världturne har just inletts och det vore väl fan om ingen svensk bokare kunde peta in honom på sitt schema. Det finns nämligen få saker jag ångrar så bittert att jag missade honom på Nalen i oktober 2013. Lyssna på skivan och se för gud skull dokumentären. Har ni redan gjort det? Se den igen!
