redemption songs

Inget annat album har betytt mer för brittisk reggae än Steel Pulse Handsworth Revolution. I vår står de på scen igen och framför den snart 40 år gamla genombrottskivan. Mossigt kan så klart tyckas, men faktum är att få låtar i dag är så obehagligt aktuella som Prodigal son och den militanta milstolpen Ku Klux Klan.

Storbritannien 1978. Det pyr under ytan och oppositionsledaren Margret Thatcher har starka högervindar i de hissade seglen. Med ett drygt år kvar till valet slänger hon bensin på den glöd som spritt sig genom det brittiska samhället de senaste månaderna. Med all rätt, förklarar hon, bör den ökade oron för det mångkulturella Storbritannien tas på allvar.

Molnen hopar sig och vädret i början av året är lika bistert som det politiska klimatet. En kraftig januaristorm slår ut viktiga samhällsfunktioner och staten står pinsamt avklädd inför den stenhårda rapporten från europeiska människorättsdomstolen som ger landet svidande kritik för hanteringen av nordirländska krigsfångar. Labour går på knäna inför de vikande oppositionssiffrorna och flera stora strejker lamslår bland annat sjukvården och sophanteringen under det som kommit att kallas missnöjets vinter.

Samtidigt går David Hinds, Basil Gabbidon och Ronald McQueen omkring i ett grådisigt Birmingham. De sätter ord på känslorna och anlitar den jamaicanska producenten Karl Pitterson för att fixa det sista med skivan. Resultatet blir en lysande berättelse om mellanförskap, sökandet efter en egen identitet och ilskan över ett iskallt och rasistiskt klassamhälle där texterna påminner mer om Malcolm X än om Marcus Garvey.

Steel Pulse var kusinerna från landet, eller åtminstone från innerstadsgettot Handsworth i centrala Birmingham, som gav den rotlösa andra generationens afrokaribiska migranter en röst de länge saknat. De beskrev frustrationen över en tacksam och lydig föräldrakull van vid skitjobb och dragiga hyreslägenheter i de mest eftersatta och hårdast segregerade bostadsområdena. Samtidigt höll de nävarna knutna i luften och blev något av huvudfigurerna i den betydelsefulla Rock Against Racism-rörelsen som tillsammans med punken formade motståndet mot nyfascistiska partier och nazistiska gatugäng. Steel Pulse släppte egentligen bara två riktigt bra album. Men det här, som nu ges ut på nytt med hela 22 extra bonusspår, är den ultimata lyssningen för den som vill skapa sig en bild av brittisk reggaekultur.

Bonus.

Delroy Washington- I Sus (1976), Aswad- Hulet (1978), Linton Kwesi Johnson- Dread beat An´Blood (1978), Matumbi- Seven Seals (1978) Black Slate- Black Slate (1979), Misty in Roots- Misty over Sweden (1979) eller den magiska samlingen The Bristol Reggae Explosion 1978-83.