redemption songs

Youth Boogie!

Kategori: blues, mixes, recension, reggae, rocksteady, rock´n roll, sonic

Skirver två retroecensioner i senaste numret av Sonic. Och slänger med en bonusmix av hur jag inbillar mig att det kan ha låtit på Kingstons bakgator där i skarven fyrtio, femtio och mycket tidigt sextiotal.
 
 
 
 
Jump Blues Jamaica Way: Jamaican Sound System Classics 1945-1960
Fantastic Voyage/Border
Betyg: 9/10

Allting går i cirklar. What goes around comes around och så vidare.
För att göra en lång historia kort: I en tid då disco och smörig soul med svulstiga stråkar dominerade danshaken i ett sargat USA plockade ett gäng rastlösa själar från södra Bronx inspirationen från Jamaica. DJ:s som U Roy, Dennis AlCapone och Dillinger sa plötsligt mer om den afroamerikanska verkligheten på tre minuters sju tums vinyl än de kokain-stinna superstjärnorna på hemmaplan som tillbringade månader i Motowns inrökta superstudios. 
Till rytmerna av gamla rocksetady-klassiker rappade de om livet på bakgatorna i Kingstons missär, ofta med humor som enda vapen i en värld av ständigt undantagstillstånd. Rappen föddes på Jamaica innan den spreds norrut till New Yorks dragiga hyreskvartar och pionjärer som DJ Cool Herc, Afrika Baambaata och Grand Master Flash. Men som alla historier har berättelsen två sidor av samma mynt.
Tjugo år tidigare törstade nämligen den lilla karibiska ön efter något som kunde lindra lidandet av förtrycket, fattigdomen och tristessen av månghundraårigt brittiskt styre. Längtan efter självständighet spred sig snabbt från lastbilsflakens högtalarsystem ut på gatorna och in i varje plåtskjul i kåkstädernas ytterområden. Calypson hade förvandlats till de vita turisternas semester-soundtrack men över den mexikanska golfen svepte en tsunami av blues och amerikansk R&B in från Louisiana via knastriga radiokanaler på Kuba och vidare söderut genom Jamaicas fuktiga regnskogar. Artister som Fats Domino, Louis Jordan och Shirley and Lee fick en utsvulten befolkning på fötter från solnedgång till gryning med hjälp av nyfödd rock´n roll, inhemsk rom och hemodlad ganja.

Jump Blues Jamaica Way- Jamaican Sound System Classics 1945-1960 slänger dig in i en värld av Pulp Fiction, klibbig hud, religiös hallelujah och uppochnervänd dygnsrytm till strömmen går eller det är dags att knalla mot jobbet. Det får dig att förstå och bli en del av alltings ursprung. Här finns grunden till ska, rocksteady och så småningom jamaicas unika dj-kultur Här är musiken från alltings början. Rötterna från efterkrigstidens första gramofinspelningar till det tidiga sextiotalets doowop-klassiker. Allt det som skapade en liten ö:s början på självständighet och musikaliska världsherravälde. Allt det som utvecklades strax innan Elvis blev en musikalisk allemansrätt. Det är tre cd-skivor 1900-talshistoria, allmänbildning och obligatorisk kunskap för den som vill förstå ett litet lands samtid.

Putsa till skorna, lägg barnen och höj volymen.

 

Studio One Rocksteady- Rocksteady, soul and early reggae at Studio One
Soul Jazz-records/Playground
Betyg: 8/10

Kanske vill du älska, glömma eller fullkomligt förlora dig själv till hits du inte ens visste existerade. Det är naturligtvis lätt att gäspa av ännu en i mängden av oändliga rocksteady-samlingar som kastas ut på den allt mer desperata skivmarknaden. Men när det kommer från Soul Jazz Records är det dumt att inte dra öronen till sig. London-bolaget har nog aldrig grävt djupare än nu, 2014, och fullkomligt öser ur sig samlingar och återutgivningar som kastar en både bakåt och framåt i ett nästan åksjukttillstånd. När de nu rotar fram mer eller mindre bortglömda spår från Jamaicas eget Motown, Studio One, är det en orgie i musik som lika gärna skulle kunna spelas in imorgon som för 50 år sedan. Marcia Griffiths beskiver det kanske bäst i My Ambition, hur hon jobbar från att solen gått upp till sen natt, och fortsätter, fortsätter, fortsätter att spela på det rullande band som Sir Coxsone Dodd skapade av blivande superstjärnor på reggaehimlen med ambitionen att bli störst av alla.
Jaja, det finns massor att upptäcka och det här varken den första eller bästa, men likförbannat ett nödvändigt måste för oss som redan är insnöade. Om inte annat för Lloyd Bradleys fantastiska texter som följer med i cd-utgåvan.